Försäsongen kan kännas lång, men tillslut så står man där i April, i solen. Och är starkare än någonsin.

man måste inte dö några gånger för att leva. men det är de gångerna man nästan dör, men faktiskt överlever, som gör en starkare. förstår du? just nu är det som försäsongsträning för ditt hjärta. försäsongen är så jävla tung. men värd. det är kallt, kallt som fan och halt. men du måste springa ändå. springa fastän du är rädd att ramla. och det gör ont, ont i musklerna när de bryts ner. som när hjärtat, kroppens viktigaste muskel, går sönder. som om varje muskeltråd som håller ihop ditt hjärta klippts av tusen gånger. det gör ont. men sen, när man äter rätt och sover och skrattar och sånt så byggs musklerna upp. och hjärtat. och det blir starkare än innan. när man springer i solen och hinner först till bollen, så är det värt varenda sekund av smärta i låren. värt varenda meter du sprungit i 15 minus och motvind. när alla hjärtats trådar vuxit ihop, så starka, att man knappt längre kan förstå att han en gång lyckades trasa sönder dem så totalt. då är man starkare, och modig nog, att riskera det igen. man måste våga, för att vinna.


Kommentarer
Postat av: Tröj

Jag förstår nu. Tack.

Åh du.. Vi kommer hinna skratta väldigt mycket fram till april

2011-12-14 @ 00:15:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0