'

När man var liten var de vuxna så långt bort. Som om de vore ett annat släkte, en annan sort av människa. Man lekte ibland att man var vuxen, kallade sig ett annat namn, tog på sig en hatt och köpte plastapelsiner för papperspengar. Så var man vuxen ett tag, på låtsas. Och skulle aldrig bli det på riktigt, kändes det som. Fast någon gång skulle man ju det ändå. Bli lång, ha ett jobb, dricka kaffe, köra bil, sitta kvar vid middagsbordet länge länge och bara prata prata, inte gå ifrån och leka. Det är sånt som vuxna gör. Och så vet de allt. Och kan allt.
Tänkte jag.

Jag är lång nu, åtminstone så lång som jag kan bli, har fått alla mina centimetrar. Jag har ett jobb. Och dricker kaffe, varje dag. Jag kör bil (fast.. inte bra & inte ofta & inte ensam. men ändå). Jag kan sitta vid ett middagsbord i flera långa timmar och bara prata, utan att få myror i benen eller längta efter att få säga tack för maten. Jag gör sånt där, som vuxna gör.

Visst har jag en bit kvar, ganska lång bit måhända. Ska flytta hemifrån, stå helt på egna ben och vara helt självständig. Då blir jag lite vuxnare. Men, jag tror aldrig att jag blir en av de där vuxna som fanns när jag var liten, som jag såg. Jag kallade dem vuxna, den där sorten av människa - som kan och vet allt. Men nu vet jag att de inte fanns då och inte finns nu. Vuxna finns, men de är inte vad jag en gång trodde. De är bara barn som blivit lite äldre.

..och köpa passionsfrukter, ungefär sju stycken. Så känns det lite bättre. De är mina nya favoriter, passionsfrukterna. Schysst namn. Och så är de jättefula utanpå och magiskt goda inuti.

Ibland behöver jag någon som kommer och kladdar på min teckning. Först tänker jag åh nej, nu blir det inte alls som jag hade tänkt. Och jag tänker sluta! Du förstör! Men som sagt, ibland behöver jag någon som målar med nya färger och former på min teckning. Någon som bryter mönstret. Med färger jag inte vågade använda, och former jag inte visste fanns. Och sen tänker jag oj, vad fint det blev. Annorlunda, men fint.

Jag vill att den som tar hand om mig ska vara pålitlig. Att den som ansvarar för mig, för hur jag mår och vad jag gör, förstår storheten i det ansvaret. Och bär det, fullt ut. Jag är mitt eget ansvar nu. Jag litar på mig. Litar på att jag tar hand om mig. Litar på att jag ser till att jag har, och får det, bra. Och gör bra.

(att ha ansvaret för något, betyder inte att man måste göra precis allt själv. ibland är det väldigt oansvarsfullt att inte he om hjälp. glöm inte.)

Såhär såg den ut, boken.


Och såhär stog det skrivet i den. Bland annat.

"Det finns jättemånga fattiga i Sverige. De har inga kläder och ingen hemmanyckel"
- Olle 9 år

"Jag tror inte att det finns någon fattigdom i Sverige. Jag känner ingen. Zlatan är rik."
- Eric 6 år

Sverige är ganska stort. Det finns delar där ingen varit. Där kanske det bor fattiga barn.
- Tim 9 år

Man måste ha någonstans att sova så att man inte sover på gatan. Man behöver en dörr.
- Marcus 7 år

Man måste ju ha ett hus. Om man inte har skydd och det är vinter och snöar och regnar och åskar då ligger man kanske i en jättestor snöhög när man vaknar.
- Marcus 7 år

Om man inte pluggar får man inget riktigt jobb. Då blir man inte vd på Swedbank till exempel.
- Kalle 10 år

Jag kan bli vän med en fattig och vi kan göra något tillsammans. Jag kan betala för den. Och jag kan hjälpa och förklara.
- Jack 9 år

Om pengar inte fanns så skulle ingen vara fattig.
- Tim 9 år

Om alla skänker en tia så skulle det finnas massa pengar att ge bort till de som är fattiga. Då kanske det inte skulle finnas fattiga i Sverige.
- Adam 9 år

Sänk priserna väldigt , väldigt mycket. Så att en hamburgare kostar 5 kr, grönsaker 10 kr, fotbollsskor och kläder högst 20 kr hur snygga de än är. De allra snyggaste kläderna kanske kostar 15 kr.
- Tim 9 år

Om jag hade pengar skulle jag ge bort dem. Kanske inte alla. Om jag hade en hel hundralapp så skulle jag växla först så att det inte var jättemycket pengar som jag gav.
- Adam 9 år

"Jag har sett fattiga människor i Sverige. De har en hatt framför sig. Han såg lite ledsen ut. Han hade inga snygga byxor.
- Eric 6 år

Om vi alla var lite mer vänner så tror jag vi löser fattigdomen. Om vi alla skaffar varsin vän som är fattig så kan vi hjälpa varandra. Han kan bo hos oss eller så hjälper vi till med att han får ett eget hem. Då är man inte helt själv längre.
- Gustav 9 år

Månen är jättefull och skiner jättestarkt ikväll såg jag. Tänk att nåt som inte lyser kan lysa upp så mycket. Fascinerande. Jag tycker det mesta med himlen är häftigt (fast jag tycker inte att häftigt är ett så häftigt ord men jag använder det ändå). Månen, stjärnorna, solen, molnen, regnbågen. Jag tycker himlens alla färger är fantastiska, alla oändliga nyanser av blått, grått, rött, rosa, lila och gult. Och ibland nästan kolsvart. Godnatt och puss.

Hej, jag känner mig så dålig när ni tittar in här och jag inte ger er något. När ni kommer på besök och jag inte har nåt att bjuda på. Men, jag uppskattar det i alla fall. Och ni är alltid välkomna. Ni får äta rester så länge. Haha. Puss

Hejjj. Det är mörkt nu. Så jag ska vara tyst. Höll nästan på att berätta massa hemlisar. För alla er, vilka ni än är. Ojoj. Men lyckades behärska mig. Gillar när det är mörkt i alla fall. Man syns lite sämre men hörs och känns nästan bättre. Visst? Puss & godnatt.

Jag såg en ung kille på tv, han satt i rullstol. Och han sa "det skulle vara så mycket enklare om man kunde ta ett steg eller två".

lovar hellre för lite än för mycket
föredrar en glad överraskning
ett extra plus
en bonus
hellre det
än
en besvikelse

försiktigt, för jag vill inte göra dig besviken.
det är så tråkigt att bli det.
jag vet.