En av alla kärlekar
En vår 1938 förälskar de sig i varandra Ebba, 19 och Torgny, 24. Sen bildar de familj, men inte ihop. Det blir barn, och barnbarn, men inte gemensamma. Hon blir änka, han blir änkling. Han börjar räkna ner livets kvarvarande dagar. Sen träffar han Ebba igen. Där finns en kärlek som vilat i 60 år, men som aldrig dött. De träffas på fika hos en gemensam bekant och pussas när hon inte ser på. De skriver långa kärleksfulla brev till varandra och bosätter sig i varandras hjärnor. En nyårsnatt förlovar de sig i hemlighet och det är andra gången de ses sen den där våren för länge sedan. De flyttar ihop. Det är sommar och de badar, det börjar regna och de springer så gott de kan upp till huset. Väl inne löser korsod ihop och lyssnar på åskan utanför. De gifter sig, dansar vals och åker på bröllopsresa till Italien. Torgny är mer kär nu än då. Och han är skitsnygg (enligt Ebba).
Torgny och Ebba 2003, äntligen varandras.
Han kanske kommer ihåg mig då. Om 60 år. När vinterisen ligger kvar, eller när det blir varma sommardar.
Det kanske liksom bara finns en som är sådär rätt. En som ens hjärta passar ihop med, perfekt.